En svensk nationell handlingsplan mot hepatit B och C

Sverige behöver en nationell handlingsplan mot virusorsakad hepatit. Vi efterlyser tydliga mål för prevention, upptäckt och behandling. Kronisk hepatit B och C är vanligt. I Sverige beräknas c:a 30 000 personer ha hepatit B och 45 000 hepatit C. Idag orsakar virusorsakad hepatit mer sjuklighet och död i Sverige än hiv.

Efter många års infektion riskerar en kronisk bärare av hepatit B eller C att utveckla komplikationer i form av skrumplever, leversvikt och levercancer.

Eftersom en kronisk infektion med hepatit B eller C ofta förlöper utan symtom kan personen vara ovetande om sin diagnos. Hen riskerar därmed att smitta andra och att själv få sin diagnos i ett sent skede, när komplikationer redan tillstött och infektionen är svårare att behandla.

Hepatit B och C orsakar höga vårdkostnader för uppföljning och behandling av komplikationerna som följer med nedsatt leverfunktion och levercancer. Särskilt tydligt blir detta när avancerad behandling i form av en levertransplantation behövs. Hepatit C infektion är en av de vanligaste orsakerna till levertransplantation i Sverige idag. Eftersom en stor andel av svenska personer med hepatit C infekterades på 1970-talet har de nu haft sin infektion länge och förekomsten av leversvikt och levercancer beräknas därför öka de närmaste åren.

Många personer med hepatit hör till redan utsatta grupper, såsom migranter, män som har sex med män och personer som injicerar eller tidigare har injicerat droger. Att ha en hepatitinfektion är ofta skambelagt, och många personer med hepatit plågas också av rädsla att smitta andra. Enligt smittskyddslagen är de skyldiga att informera om sin diagnos inför sexuella kontakter med risk för smittoöverföring och i samband med sjukvård, något som många upplever som stigmatiserande.

De senaste åren har behandlingsmöjligheterna för hepatit B och särskilt hepatit C utvecklats mycket framgångsrikt. Genom läkemedelsbehandling av hepatit C kan virusinfektionen ofta botas, och risken för sjukdom och död orsakad av leversjukdom minskar då dramatiskt. De nya läkemedel som har kommit kan uppnå detta med färre biverkningar och under kortare behandlingstid än tidigare behandling. Kostnaden för dessa läkemedel är dock i nuläget hög.

När det gäller hepatit B kan läkemedelsbehandling inte bota, men väl kontrollera infektionen och förhindra komplikationer. Alla med hepatit B behöver inte behandlas, men fler och fler rekommenderas behandling. Behandling minskar också smittsamheten, något som kan vara av värde för t.ex. gravida kvinnor och vårdpersonal med kronisk hepatit B.

I Regeringsförklaringen från 3 oktober 2014 lyfter Stefan Löfven fram följande i den svenska sjukvården: ” Svensk hälso- och sjukvård ska vara världsledande. Tillgången till professionella medarbetare, den allra senaste kunskapen och de mest avancerade behandlingsmetoderna ska förbättras.

Dagens nationella riktlinjer ska bli obligatoriska för att säkra en likvärdig sjukvård”.

För att uppnå regeringens hälsopolitiska mål föreslår vi att Folkhälsomyndigheten ges i uppdrag att utforma en nationell plan mot hepatit B och C. Den Nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar från 2005 (Prop. 2005/06:60) är inte skriven för att möta de problem och de möjligheter som vi ser kring virusorsakad hepatit i Sverige idag.

Världshälsoorganisationen (WHO) uppmärksammade år 2010 hepatiters betydelse för folkhälsan genom en första resolution riktad mot virusorsakade hepatitsjukdomar. Enligt WHO har 37% av 126 undersökta länder (däribland Frankrike, USA och Skottland) nationella handlingsplaner mot hepatit. I ett pressmeddelande på världshepatitdagen 2013 uppmanades världens regeringar att agera mot hepatitsjukdomar. WHO förtydligade sitt ställningstagande i mars 2014 i dokumentet

Improving the health of patients with viral hepatitis (A67/13)

Samtliga specialitetsföreningar och intresseorganisationer som undertecknar detta dokument är villiga att bidra med sin kompetens i denna process.

Vi föreslår att Sverige formulerar följande visioner och mål: 

Visioner

  • En jämlik tillgång till vård och behandling
  • En halvering av antalet nysmittade med hepatit C i Sverige till år 2025
  • En nollvision för nysmitta med hepatit B i Sverige
  • En nollvision för utveckling till levercirros till följd av infektiös hepatit B och C i Sverige
  • En nollvision för levercancer till följd av infektiös hepatit C i Sverige
  • Att minska antalet fall av levercancer till följd av infektiös hepatit B i Sverige och att de fall som ändå uppstår upptäcks på ett tidigt stadium

Mål

  • Att med förbättrad screening mindre än 1% av all nyupptäckt hepatit B o C skall ha utvecklad cirrhos vid diagnos
  • Att alla patienter med känd hepatit B, C och som har tecken på fibrosutveckling ska kunna erbjudas behandling innan cirrhos har utvecklats.
  • Att alla patienter med förhöjd risk för levercancer till följd av hepatit B och C ska ha tillgång till regelbundna ultraljudsundersökningar av levern enligt den nationella handlingsplanen mot levercancer.
  • Att varje landsting har tillgång till sprututbytesprogram
  • Att hepatit B vaccination införs i barnvaccinationsprogrammet nu